Vänner vi har en gemensam kärlek och självklart handlar krönikan om henne. Denna dam är ömsom grym och hård, ömsom bländande vacker. Hon kräver allt av sina älskare, inget offer är för stort, hon vill inte bara ha din tid, hon kräver din totala uppmärksamhet och precis när du tror att du lärt känna henne ändrar hon sig. Plötsligt ska du inte längre bara vara den starkaste och snabbaste nej nu vill hon att du ska vara den sluge och avvaktande för att dagen efter kräva att du ska vara djärv, eldig och offensiv. Hon är smärtsamt ärlig och bestraffar de som inte böjer sig för hennes krav. Men för de som klarar att ge henne det hon kräver kommer hon blomma och slösa med sin kärlek . Ja, du vet för du känner henne redan under många namn men låt oss här kalla henne Madame Martial Arts.

Genom stridskonsten har hon utvecklat min person, lärt mig känna styrkor och svagheter, lockat mig att testat olika idéer och möta mina inre rädslor. Kort sagt hon har gett mig massor av kunskap om mig själv, livet och er mina med människor.  Vi har varit ihop i 32 år och jag är fortfarande lika kär trots att jag delar henne med dig och många, många andra…

Mina krönikor kommer handla om hennes och mitt förhållande så varför inte börja med att ta en titt på hur hon förändrats över åren. Madame Martial Arts täcker i det här sammanhanget både kampsport och stridskonst. Skiljelinjen mellan begreppen är varken självklar eller särskilt tydlig men i kampsport tävlar man, i stridskonst duellerar man. I kampsport flyger man simulator, i stridskonst är det skarpt läge som gäller. Där är syftet att till lägsta pris segra genom att snabbt och effektivt oskadliggöra motståndaren oavsett vilka skador man tillfogar. I kampsport är segern viktig men ändå underordnad principen att idrottarna ska ha ett starkt skydd i form av regler, läkarkontroller. Vid minsta risk för permanent skada ska säkerhetssystemen avbryta matchen eller karriären.

1978 då jag började min bana tränade man stridskonst och tävlade i kampsport. Den som var bäst på kampsport kunde antas vara bäst på stridskonst. Den accepterade och godkända metoden för att mäta en stils effektivitet var i reglerad tävling. På den tiden var karaten störst av alla kampstilar, den ansågs så farlig att man för att undvika dödligt våld tvingades bryta slag och sparkduellen för att dela ut poäng efter varje träff. Ja, träff och träff man fick förvisso träffa med tekniker mot kroppen men absolut inte mot ansiktet. Mot ansiktet var det så kallad ”skin touch” som gällde. Tekniken måste rätt utförd komma så nära motståndaren att den nuddade denne utan att kraften trycktes in i dennes huvud. Stor del av tiden gick åt att träna Kata och gamla tricks som stilarnas grundare kommit på eller fått nedärvt från sina läromästare.

Flertalet av dess tekniker kan och kunde bara betraktas på i uppgjorda situationer så fort man tog till fri sparring så flög de till väders. Varje stil inom karate och kung fu med för den delen hävdade med emfas att regelsystemen förvisso var bra men tyvärr diskriminerade just dem från att kunna få släppa loss sina livsfarliga tekniker. Ju sämre det gick för en stil på tävlingsmattan desto mer diskriminerande var reglerna och desto större var kraven från mästaren att eleverna än mer troget skulle hänge sig åt att studera stilen innersta hemliga väsen… Något som förstås skulle bli korrupt om eleven gick och tränade någon annan stil parallellt renlärighet var A och O.

Du som inte var med på den tiden anar inte hur underbart livet som mästare kunde te sig. Endast genom att blunda och andas rätt, göra Kata och städa dojon på knä samt blint lyda mästaren kunde eleven nå nya djupa inre dimensioner av medvetande. Med andra ord så var Madame Martial Arts inte bara en fråga om stridskonst och eller kampsport utan också inre kontemplation och själsutveckling. Det måste ha varit marigt för de andra inom riksidrottsförbundet att förhålla sig till ett gäng idrottsmän som tävlade i simulerad dödsfight i syfte att uppnå ett djupare och förhoppningsvis evigt själsliv.

Det kanske inte är så underligt att den snusande idrottsjournalisten ifrån bandybältet tyckte att det var snurrigt att prata med dessa ”stolliga tjommar”.  Varje gång han försökte sätta sig in i ”sporterna” för att skriva en blänkare om den nye Karate världsmästaren fick han 15 arga samtal om att allt bara var bluff och nys. ”Den där killen är bara världsmästare i Goju ryu, Shotokan är så mycket större o förresten så det är WUKO som gäller eller möjligtvis Kyuokushins Knockdown Karate ”. Själv tränade jag för Louis Lin som hade en Kung fu klubb på Markvardsgatan. Till en början var jag helt säker på att ”This was the shit” Louis hade tränat med Bruce Lee och hade spöat Ingo de Jong en kampsportsmästare från Goju Ryu .

Vi kunde vara trygga i det att vi fick den bästa träning som gick att uppbringa i denna del av världen. Med den insikten kunde jag bakåtlutad sitta o glo mig genom Karate och Taekwon Do SM det där var ju killar man borde ta ganska lätt eftersom jag var i toppen på den bästa klubben..! Det blev till slut en lite tom känsla att aldrig få utbyta erfarenhet med andra som tränat fighting utifrån andra utgångspunkter så efter 5 år packade jag ihop och blev min egen herre. För att utvecklas började jag träna med andra killarsom var duktiga inom andra kampsporter. Det var en jävligt rolig tid även om vi bröt ett tabu och ansågs vara illojala och oseriösa av de sanna mästarna.

Några från Louis Lin följde mig jag tror att de var någonstans runt 140 personer faktiskt. Så från dag ett hade jag en av Stockholms största klubbar. Vad jag saknade var en organisation i ryggen och naturligtvis tävlingsutbyte, så i samråd med min dåvarande ärkerival Taekwondo mästaren Chago Rodriguez bestämdes att våra klubbar, en gång för alla skulle mötas i en för att se vilken stil det var som var mest effektiv.  Året var 1984 och efter att vi enats om vilka reglerna som skulle gälla begav vi oss till Stockholms stadium. Där tog vi bilder coola bilder på oss själva i olika fightposer.

Poser som aldrig någonsin använts i matchJ eller på gatan, men som sagt coola var de. Postern var ett mekande med självhäftande bokstäver linjal och tuschpenna men den funkade… 1900 personer kom för att se spektaklet. Ett bombhot mot arenan som gjorde att publiken fick stå o frysa i 2 timmar, men inte ens det avskräckte. Skandinaviens första Mixed Martial Arts gala vart en succé och blev indirekt startskott för den utveckling vi ser idag. Snacket om mästare och stilar har sedan dess mer och mer ersatts av snack om enskilda idrottsmän och framgångsrika klubbar.

Vi fick i många år utstå kritik för att inte vara en ”riktig” Kung fu klubb. Brottet låg i att vi utvecklade nya metoder istället för att lägga ner all tid på traditionella tekniker.  Idag har kritiken tystnat som resultat av att 100 % av svenska landslaget i Sanshuo under de senaste åren kommit ifrån oss. Många före detta kritiker har dock slutat att tävla. Varför vet de bäst själva men kanske har teori och verklighet kolliderat. Madame Martial Arts dikterar villkoren och vi kan bara förhålla oss till hennes nycker så jag hoppas att de anpassar sig och snart kommer tillbaka.

Det finns liksom inget val Madammen bestämmer och hon har ”do or die” inskrivet i kärlekskontraktet. För att kompensera att det gått kräftgång på den svenska Kung fu scenen tävlar vi nu också i Kickboxning, Thai boxning och K-1. Det har hittills funkat bra. Kanske för att dessa stilar inte sysslar med själavård och bevarande av metoder som tiden sprungit ifrån. Dessa nykomlingar i budo och kampsportsförbundet har tillsammans med MMA en idrottslig approach och är därför lätta att ta till sig. Så här ser reglerna ut, lär dig dem och du är välkommen att delta och spela spelet.

Till följd av utvecklingen har kampsporterna blivit hårdare än stridskonsterna med krav på god fysik och realistisk träning i förhållande till tävlingsmomentet. Vad en fighter skulle kunna göra under andra omständigheter kan nu lämnas därhän. Det är vad han kan göra under de regler som gäller som är intressant. Det är något som kan begripas av alla till och med en snusande journalist från bandybältet…