Två dagar kvar till fyra veckors semester. Åh, så skönt det ska bli. Inga måsten, sovmorgon och massor av tid till träning, sol och bad samt umgås med vänner. Flyger upp till min hemstad Umeå redan på fredag eftermiddag där sambon och hunden befinner sig redan nu. Sedan väntar ett par veckor i norr följt av några dagar i Värmland och avslutningsvis en vecka på västkusten. Kommer att bli UNDERBART! Hittade en bra mindmap om jag någon dag blir osäker på om jag ska träna eller inte. Använd den du med så slipper du fundera. :)

Träningen rullar på bra. Är inne på näst sista veckan med fokus på distans och uthållighet (måååånga reps och mycket löpning bla) för att sedan övergå till tre veckor med fokus på explosivitet och uthållighetsunderhåll (färre reps och kortare löpning osv). Skönt med variation tycker jag då det är lättare att bita ihop under löpningen med trötta ben då man vet att upplägget förändras. Den värsta övningen just nu är frivändningar där jag kör många reps och hela fyra set. Blir så jäkla slut i kroppen och även i händerna. Min kompis Ellen hängde med på benpasset i måndags där vi först körde fyra benövningar följt av 5 km löpning på löpband på sommarvarmt gym. Det är smärtsamt segt att springa med ben som har noll energi men ett ypperligt tillfälle att öka tjockleken på pannbenet. Det kroppen inte orkar får hjärnan ta. Tror dessutom att vi båda slog personligt rekord i svettmängd. Gött!

Funderade lite på alla dessa teknikmöjligheter förknippade med träning som finns ute på marknaden idag. Själv använder jag pulsklocka för att jag tycker att det är smidigt att se puls, återhämtning och förbränning under och efter passet. Gillar även Nikes löpningsapp som mäter både distans och tid, så slipper man hålla reda på det själv och får det uppläst i örat istället. Många appar och liknande går ju som bekant att synka med t ex Facebook  vilket många, inklusive jag själv nu och då, gör. Facebook är ju i mångt och mycket är ett forum där man (oftast) lyfter fram sånt man gör som man är stolt över och vill visa andra. Så om en incheckning eller statusuppdatering kring hur bra träningspasset gick kan vara en morot för dom som annars kanske inte skulle orka ta sig iväg till gymmet så är det ju kanon. Själv blir jag ofta inspirerad av att se hur duktiga andra är vad gäller träning och ser det som en utmaning, ”kan dom så kan jag”. Och är jag riktigt lat någon dag så kan en peppande uppdatering på FB, Twitter eller någon blogg faktiskt vara det som får mig att strypa latmasken och kräma ut lite energi från musklerna. Ett annat bra tips är inspirerande serier/program på TV där riktigt olyckliga och tjocka människor gör en total livsstilsförändring och blir hälsosamma och betydligt lyckligare. För kan dom så har man faktiskt ingen ursäkt! :)

Nej nu är lunchen slut. Dags att jobba vidare, mot helgen och semester!

Adios!

Hej hå!

Det är en sån där dag idag. Ni vet. En sån där dag när det känns som att man vaknat med någon annans kropp. Som väger lika mycket som en mätt kaskelot och som är riktigt tveksam till att röra på sig. Sån är min kropp idag. Och hjärnan tillhör en sengångare. En långsam sengångare som är jättetrött. Massor att hinna med på jobbet innan semestern och annat pyssel som ska göras plus att jag har träningsvärk mest överallt gör att energinivån inte är på topp när det är dags för träning så här på slutet av dagen.

Med den känslan i kroppen så förlitar jag mig på det mentala, för där kan jag vara stark oavsett hur trött kroppen är. Det man inte kan förändra är bara att acceptera och göra det bästa av saken istället. Däremot är jag grymt taggad på att ta ett till EM-guld i slutet på oktober och då finns det bara ett sätt som gäller, rakt in i kaklet gång på gång. Träningsinvesteringen nu är nyckeln och den ska genomföras oavsett om kaskeloten smugit sig på. Den vilja jag har vad gäller årets mål får vara det som driver kroppen när energin inte riktigt finns där. Man ska inte känna efter för mycket utan göra som min mentale Björn säger, bara ”gör’t”. Det är inte svårare än så.

Slänger upp en bild som ganska bra överensstämmer med min målbild. Vilja, glädje och fokus! Är det någon läsare som har en grym målbild, dela gärna med dig i kommentarsfältet. Vore kul att se vad andra har för tankar i huvudet när det gäller. :)

Just do it!

/Karin

Goddagens!

Började som bekant med mitt nya träningsprogram i måndags. Det inleddes med fokus ben. Jag säger inget mer än så. För jag kan knappt gå. På riktigt. Aj. Idag stod 8 km löpning på schemat och då jag ska iväg till Jämtland över midsommar så är det en del fix och packning ikväll vilket innebar att jag var tvungen att avverka löpningen innan jobbet tidigt i morse. Men jag var fast besluten att genomföra detta, oavsett icke-funktionsdugliga ben. Den första kilometern jag avverkade var lika smärtsam som komisk då jag till en början inte kunna böja i knäleden som sig bör när man springer. Och jag kan berätta att det är sådär lätt att springa med raka ben. Det går men det ser inte bra ut någonstans. Som tur var så blev det yttepytte bättre efter ett tag och det gick att springa hyfsat. Men det gick inte fort och benen var stumma från start. Fast med facit på hand så känns det som en jäkla vinst att bara ha tagit sig igenom kilometrarna och bocka av dagens pass.

Imorgon bär det alltså av mot Jämtland i form av Undersåker. Kommer att bli grymt med världens bästa gäng och det fantastiska jämtländska naturen. Oslagbar kombination om du frågar mig. :-) Det vankas en massa smarrig mat, en snaps eller två och lite olika aktiviteter. Både jag och Peter har sett fram emot midsommar som små barn som förväntansfullt längtar efter julafton. Ska bli spännande att se hur jag ska lyckas klämma ner alla kläder, sängkläder, handduk mm med den mat vi ska ta med upp. Och en hund ska rymmas där någonstans också. Jaja, får väl se resan som ett träningspass i sig. Hoppas bara jag slipper böja på benen. Här nedan är en bild från förra årets jämtländska sillunch.

För att knyta an till rubriken på inlägget så kommer min dans runt midsommarstången att bli episk om mina ben inte väljer att samarbeta. Tänk dig stelopererad pingvin upphöjt till valfritt tresiffrigt tal så har du mig där. För att vara säker på att inte återfå full funktionalitet i benen åker löparskorna med i helgen. Hoppas bara inte snapsen tar dom. Den är ju lömsk den där snapsen. ;-)

Hoppas ni alla därute får en underbar midsommar!

Kram!

Karin ”shitty legs” Edenius

Hej hallå hejsan!

Har spenderat en vecka i skyskrapestaden Frankfurt på konferens med fokus på mobility management (hur man får människor att resa hållbart). Wienerznitzel och wurstar i olika former kompenserades (till viss del) med löpning på hotellets löpband. Men jösses vad tråkigt det är att bara nöta löpband, inte min grej egentligen. Men vad gör man inte för att dämpa det dåliga träningssamvetet? Apropå miljö och träning så skrev Vasakronan en artikel som jag gillar, en liten annan variant än det brukar vara, se nedan. :)

Väl hemma skickade Björn ”fader PT” Rhodin över mitt träningsschema inför landslagslägret i mitten på augusti. Det inleds lite härligt med distans och uthållighet för att sedan gå över till sån där mysig explosivitet och uthållighetsunderhåll. Trots att det kommer att bli svettigt och göra ont så är det så underbart härligt att ha ett så pass skräddarsytt program som utvecklar just det jag behöver utveckla. Och det ”enda” jag behöver göra är att följa det. ;-) Förutom nytt träningsprogram kör jag en månads godisförbud för att känna mig lite duktig och utmana min sockerdjävul.

Min sambo har fått nya knän tack vare en mirakeldoktor här i Uppsala som satt nålar ett par gånger vilket innebär att vi nu båda kan jogga på morgonen. Och dessutom har han inte längre några ursäkter att inte följa med på mina löprundor. ;-)

Efter att ha daskat upp ännu en sån där klämkäck ”Carpe diem”-slogan får jag nu bita i det sura äpplet genom att svepa en kopp kaffe så man orkar iväg till gymmet för att bli lite starkare och lite bättre än igår.

Go go go!

/Karin