Som en eller två av er kanske noterat så huserade världens största MMA-organisation i Stockholm förra helgen, och undertecknad var som utlovat på plats. Dock tycker jag de mesta som[...]
Shoo! Någon där ute kanske kommer ihåg mig från mina blogginlägg på sidor som Fightplay, men eftersom det var ETT TAG sen senast… *host host* …så tänkte jag att det[...]
Yo!
Har som ni kanske (troligen inte) märkt inte blivit något uppdaterat sedan efter SM, men om det är till någon tröst så är det inte så mycket spännande ni missat. Har varit rätt mycket slöande den senaste tiden… men hey: är det lov så är det.
För alla som gråtit sig till sömns i väntan på nya blogginlägg så kan jag dock trösta med att det bör bli lite bättre igen framöver, då jag kommer ha lite mer att skriva om igen. Detta med anledning av att jag, som ni kan ha noterat ifall ni brukar kolla på Grapplingbloggen, blivit uttagen till landslaget, för att representera Sverige på FILA VM i slutet av september. Det kommer bli riktigt kul, och jag har precis hunnit dra igång tävlingsträningen inför detta.
Kommer försöka uppdatera så mycket jag orkar om hur det går med tävlingsförberedelserna fram till att jag åker, om det är något speciellt någon är interesserad av att läsa om är ni varmt välkomna att höra av er i kommentarerna. Nu är det dock hög tid för mig att knyta mig om jag ska få något vettigt gjort under morgondagen, uppdaterar inom de närmsta dagarna!
Peace!
Yo!
Har efter en snabb räkning kommit fram till att det gått nästan två hela veckor sen SM. För de som inte hört det så kan jag avslöja att jag plockade mitt andra SM-silver.
För en lite mer detaljerad sammanfattning så ska jag börja med att nämna att jag försökte väga mig när jag kommit hem, under veckan innan tävlingen, bara för att märka att batterierna i vågen jag brukar använda var slut. Jag behövde köpa nya. Sagt och gjort tänkte jag, och sprang iväg och införskaffade lämplig uppsättning batterier.
När jag väl fått igång vågen igen märkte jag emellertid att den på något mystiskt sätt måste ha gått sönder medan jag varit bortrest, då den till min förskräckelse visade på drygt 88 kg. Detta hade iofs varit ett personbästa (eller sämsta, beroende på hur man räknar) för mig, men även om jag var lite osäker på hur mycket jag egentligen vägde så v ar jag ganska säker på att det inte var mer än 82, vilket fick mig att dra slutsatsen att jag skulle behöva uppsöka en annan våg.
Utan att sväva ut för mycket angående de turer som blev fram och tillbaka, så kan jag konstatera att allt detta ledde till en viss osäkerhet till hur mycket jag egentligen vägde och behövde cutta, vilket i slutändan ledde till att jag vägde in på tävlingsdagen på 77 kg. Segt tänkte jag att man cuttat i onödan, men var ju inte mycket att göra åt det, så var bara att börja ladda.
Efter invägning och lite snabb frukost rann tiden iväg ganska snabbt, och innan det gått allt för lång tid, var det dags att köra. Jag hade dock trevligt nog blivit seedad förbi första omgången, så jag hade iofs lite mer tid att vänta innan de flesta, men det flöt överlag på ganska smidigt under dagen, och så även här, så snart blev det dags att köra.
Kommer inte ihåg namnet på de två första motståndarna (om någon vet så får ni gärna höra av er i kommentarerna), men de var från hemmaklubben Halmstad, respektive VBC. Båda matcherna slutade iaf på giljotin efter 2-3 minuter.
http://www.youtube.com/watch?v=sgY1ncUWyxI http://www.youtube.com/watch?v=E7medAesgcwNästa match skulle bli semi mot Christian Sandberg, i vilken jag kom att plocka lite poäng, för att sedan plocka en necktie ett par minuter in i matchen. Efter tre relativt snabba matcher väntade alltså nu final om en stund. Kände mig riktigt fräsch i kroppen och precis lagom taggad. Överlag kändes allting väldigt stabilt under dagen.
http://www.youtube.com/watch?v=hweUmUiP1u4&feature=relatedI finalen väntade dock Jason Brudvik, som jag egentligen bara sätt korta Youtube-klipp av tidigare, av vilka man kunnat utdömma att han verkar ha varit ganska vass redan runt mitten av förra årtiondet. Detta var dock inget som jag kände var ”skrämmande” eller nåt, utan det var bara att gå in och köra på. Kan i retrospekt säga att han var jävligt vass. För de som inte orkar kolla så drog han guard, svepte och blev svept själv, för att sedan sätta ett ninja-armlås ungefär en minut in i matchen.
http://www.youtube.com/watch?v=ruEP9UY5ot4SM-silver nr. 2 är ett faktum. Lite surt, men den här sporten är en där man helt enkelt möter folk som är avgjort bättre ibland, och det känns som det här var en match som var väldigt svårvunnen för mig. Det är så det är ibland, hatten av för Jason, som är riktigt bra, och definitivt en värdig mästare.
Som sagt lite segt att torska ytterligare en SM-final (och dessutom att jag torskade den av matcherna som gick i direktsänd nationell TV… *suck*), men jag kan fortfarande acceptera att det finns folk som är vassare, sålänge jag ser till att försöka utvecklas snabbare än dem, och överlag kan jag ändå inte klaga p min insats, jag avslutade alla matcher på ca 3 minuter eller mindre, utan att ge upp en enda poäng. Och detta var ett kvitto på att min träning, både i Brasilien och tidigare, hade gett resultat, vilket alltid är bra att ha med sig.
Det här inlägget börjar redan bli tämligen bastant ser jag, så det är nog lika bra att runda av där.
Peace!
Yo!
När det här inlägget läggs upp har jag endast ett fåtal timmar kvar i Sao Paulo. Notera att jag inte skrev resan, då en särskilt lång transit kommer innebär att det är närmare ett dygn kvar då hjulen lättar från startbanan.
Känns lite skumt att hastigt och lustigt bara packa ihop allt och åka hem efter de veckor jag spenderat här. Känns som att man varit här ganska länge, men ändå på något sätt som att tiden gått allt för fort.
De sista dagarna har spenderats med att besöka Judo-tävling igår, och invigningen av Cavacas nya gym i lördags, varifrån jag iaf fick ett par schyssta bilder:
Denna dagstrip avslutades även med en efterlängtad Churrasco (typ Brasse-barbecue), vilken definitivt inte lämnade mycket att önska…
…
*torkar upp salivet från tangentbordet*
I vilket fall tänkte jag, då jag gång på gång påpekat hur grym resan varit, passa på att tillänga det här inlägget till de som bidragit till att göra den så bra (även om det är erkänt låg sannolikhet att speciellt många av dem hittar hit och dessutom förstår vad som är skrivet…).
Speciellt tack ska självklart gå till Leo, som välkomnat oss som gamla vänner och gjort så mycket mer än vad han skulle behövt. Även Bernardo, Mineiro som varit speciellt hjälpsamma med träningen förtjänar att nämnas. Gabi, som iofs har en tendens att lura ut oss i värsta möjliga väder varje chans hon får, men i övrigt är en skön tjej som gjort sitt bästa för att göra vårt besök lite lättare och trevligare.
Tommy och Leon som stått ut med att bo med mig förtjänar självklart ett omnämnande. Har ju definitift varit gött att ha en till svensk i närheten, och Leon är bara en allmänt soft snubbe.
Kanske även ska nämna Cavaca, om inte annat så för att jag har för mig att jag är skyldig honom en acai…
I allvarlighetens namn så förtjänar alla som varit nere och tränat varje dag, alla som hjälpt oss på något sätt, och alla trevliga människor i allmänhet som förgyllt vår tillvaro ett erkännande. Tack som fan!
Nu närmast bär det ju alltså av hemåt, och till helgen är det vad som varit en av anledningarna till resan: SM. Men innan dess ska jag, generös och ödmjuk som jag är, ge Niclas Danielsson sin chans, detta som sista förberedelse inför SM.
Med lite tur kanske ni får höra mer om det i slutet av veckan.
Peace!
Yo!
Är inne på sista veckan i Brasilien, och även nedräkningen inför SM har börjat ticka på i rask takt. Har annars befunnit mig i något av ett vakum de senaste veckorna, där den ena dagen är den andra lik och veckorna börjar flyta ihop till en enda massa.
Men nu har man på allvar börjat ställa om fokuset mot SM i Halmstad nästa lördag. Ska bli sjukt kul att få köra.Börjar i ärlighetens namn tröttna på att köra med gi, och tycker det är en lättnad varje gång jag får tillfälle att ta av den just nu. Föredrar ju SW även i vanliga fall, och de brutna naglar, trasiga fingrar och gi-skavsår man har börjat dra på sig hjälper knappast heller.
Träningen går dock bra. Vi har som tidigare påpekat tränat på riktgit flitigt här. Faktum är att vi har kört på tillräckligt bra för att jag ska ha råd med att käka chokladkakor och pizza i princip dagligen, knappt ett par veckor innan SM. Jag antar att jag fortfarande har en ganska hygglig ämnesomsättning, men det känns rätt galet… om än nice. ;)
Det har även utlovats någon sorts avslutningsfest i slutet av veckan. Jag har hört det ryktas om sushi, men den som lever får se. Med lite tur kanske jag ska kunna avlägga en rapport om detta innan jag beger mig hemåt.
I övriga nyheter så svarade jag på några frågor från Grapplingbloggen.se här om dagen, då de, precis som senast, gör en intervju med ett antal av deltagarna inför SM. Så surfa gärna in där och kolla under veckan. Har hört det ryktas att minst en av mina Fightplay-kollegor blivit intervjuad…
Fick en fråga om lite detaljer kring träningen här i förra inlägget. För att snabbt sammanfatta: jag tränar ju i Sao Paulo, under Leo Vieira. Här bor jag (och just nu en till svensk, samt en brasse), 10 minuters gångväg från gymmet, i Itaím, vilket lär vara det finaste (läs: dyraste) och säkraste området i staden. Huset vi bor i är inte direkt något att skryta med (och det är f**kin’ kallt!), ligger på en halvsunkig bakgata, brevid en av stans större gator, men kostar inte heller skjortan. Ligger nog ungefär i samma prisklass som en säng på ett hostel under en månad. Vi har iaf ett ordentligt kök, dubbla sovrum, dubbla badrum och en ordentlig tvättstuga med en bastant tvättmaskin. För att sätta det i perspektiv så lär en ”liten” etta i samma område kosta runt 8000/mån.
Själva träningen inkluderar även ett helt okej gym och diverse boxningsklasser och dylikt för den som vill det. Detta går loss på en dryg tusenlapp i månaden om jag inte minns fel. Det finns även ett par pooler på anläggningen, men det kostar extra om man vill ha tillgång till dessa.
Kvaliteten på träningen är självklart enastående. Leozinho har tävlat på sportens högsta nivå, och varit med och producerat några av dess främsta utövare under ganska många år nu. Tror man måste se hur både han de andra tränarna här hanterar riktigt bra killar för att fatta hur bra de verkligen är.
Har påpekat det tidigare, men det tål att sägas igen: alla som funderar på att åka hit borde absolut försöka göra det. Om man vill köra här i Sao Paulo hos Leozinho kan man kontakta Leo på mail eller via Facebook (tror att hans mail finns på hans Facebook, så det kanske är ett bra ställe att kolla oavsett).
Är inte helt hundra, men tror dock att detta endast är för CheckMat-grapplers (men ni får gärna maila Leo och dubbelkolla själva ifall ni är intresserade). För alla andra finns dock även ett alternativ i ConnectionRio(.com), som arrangerar träning och boende i Rio till de som vill. Kolla hemsidan och maila Dennis som brukar vara snabb och tillmötesgående i sina svar, ifall detta låtger som ett bättre alternativ.
Det får räcka för den här gången!
Peace!
Yo!
Har äntligen hittat ett hyggligt där jag kan ladda upp grejer från min egen dator. Gött bara att det tagit 4+ veckor innan någon påpekar att det finns WiFi på gymmet…
Anyway, så har jag erkänt varit lite halvseg med att uppdatera nu, men detta beror delvis på att jag hade en lite ihärdig förkylning under förra veckan, vilken hindrade mig från att köra så mycket som jag hade velat.
Men faktum är att även om jag hade fått kört så mycket jag hade velat, så hade det fortfarande inte varit så mycket att skriva om.Jag kan ha fel, men det känns som att man skulle tröttna på att läsa ”Idag gick jag upp, åt frukost, drog en zombie-walk till gymmet och tränade innan det åter bar hem till sängen för en tupplur.”, 2-3x/dag. Hinse > Hepeat…
Missförstå mig inte: jag är sjukt nöjd och glad över att kunna få så mycket och bra träning, men för allt vad den är värd så blir det ju inte speciellt varierande. Lämna gärna en kommentar ifall det är något du skulle vilja att jag skrev om, så ska jag försöka ta upp det i nästa inlägg.
Nu när den den dagliga rutinen väl är på tal, måste man nästan nämna den dagliga buffén efter lunchpasset. Riktigt schysst brasse-mat, betala kilopris, eller käka så mycket du vill för en femtiolapp. Så här såg det t.ex. ut i dag:
Vi satsar hårt på protein här, så jag körde: ris, ägg, fisk, kyckling, korv, revben, gryta och en fläskbit. Manligt. Och Tommy kan ju inte vara sämre… tvärtom måste han vara värre. Jämnt. En monster-brasse på ca 120 kilo klev in här om dagen och pekar på hans rågade tallrik, för att bara skaka på huvudet. Det var hans andra tallrik… Så även denna:
Tommy ”Binnikemask” Karlsson är singel mina damer, ni kan nå honom på Facebook. ;)
Är i vilket fall inne på mina sista två här veckor nu, och medan man bitvis saknar hemlandet, så är den bestående känslan just nu att jag vill tillbaka igen, och så snart som möjligt. I ärlighetens namn är det jag personligen saknar oftast mest för diverse bekvämligheter, som hus där man inte behöver ha på sig jacka och skor inomhus, eller en ordentlig dusch.
Självklart ser man även fram emot att återse vänner och familj, men folket här är inte fy skam de heller. Jag kan ju uppenbarligen inte uttala mig om hur det ser ut överallt, men jag definitivt konstatera att vi iaf blivit sjukt väl bemötta och omhändertagna av alla här i största allmänhet och Leozinho i synnerhet.
Lägg till detta träning på en nivå som vi helt enkelt inte har hemma, så är iaf jag ganska nöjd.
Peace!
P.S.
Blev frågad här om dagen vilken ”Swedenland”s huvudstad var… OMFG FAIL!
Ska även följa Bielkhedens lead och skicka en shout-out till Nima. Stort Grattis!
D.S.
Yo!
Var som bekant Mundials nu i helgen, och vi satt bankade hemma hos Leo med det har:
I mitten dar ar en 5-liters (?) hink Acai. FTW. Klart angenamnt satt att avnjuta varldsmasterskapen. Sen blev det ju dessvarre en del lite snopliga finalforluster for CheckMats fighters, men men, man kan ju inte fa allt. Och det vagdes aven delvis upp av det faktum att Chico och Leo satt och trollade Budovideos-chatten under stora delar av kvallen…
Men var en del bra matcher iaf, och nagra sjukt imponerande unga killar. Case-in-point: Buchecha som ar 20 (?) och Rodolfo (stavning?) Vieira som ar 21 och vann absolut.
Inspirerande att se iaf, och man blir definintivt sugen pa att kora. Tror faktiskt jag far sluta skriva nu pa direkten och lagga pa ett kol med traningen om jag ska komma ikapp de grabbarna… ;)
Peace!
P.S.
Detta verkar for ovrigt vara det 8000:e (publicerade) inlagget nagonsin pa Fightplay! Maste val vara vart nagot? Hook me up people! ;)
D.S.
Yo!
Livet i Sao Paulo har sin salla gang, och det mesta rullar pa som vanligt. Eller sa ”vanligt” det brukar vara har iaf.
Har trillat in tva nya rumskamrater till lagenheten under de senaste dagarna. Igar kom Tommy fran Halmstad, och idag flyttade Leon som ar svartbalte harifran in.
Leons inflyttning var ganska tacksam, da den forde med sig en TV, en XBox och en mikrovagsugn. Inga sura miner har.
Leons engelska ar inte helt hundra, men han iaf lyckats utlova ett ”party” imorgon, vilket tydligen ska innehalla ”many nice girls”.
Vi far se hur det gar med det, med lite tur sa kanske jag kan rapportera om handelseforloppet i ett senare inlagg.
Tommy hade kanske inte lika mycket att bidra med vad det gallde direkt pataglig materiell goodness, men han fick ah andra sidan bidra genom att insistera pa att ga pa morgonpasset kl 7 imorse.
Jag ar definitivt ingen morgonmanniska, men det visade sig att det bara blev vi och Leozinho pa passet, vilket gjorde att fick en psudeo-private med sjukt bra instruktion och diverse schyssta tips. Bara en san har sak ar ju nagot som aldrig ens skulle kunna handa hemma. Sa i retrospekt kan man absolut inte klaga…
Korde en del passeringar av Deep Half-guard idag, och har varit mycket liknande grejer under tiden jag varit har tillsammans med diverse x-guard tekniker. Overlag maste jag saga att jag ar riktigt nojd med de grejer vi kort hittills, har varit mycket grejer jag gillar pa en lagom niva.
Tankte avslutningsvis ta ett par rader for folk som funderar pa att gora en resa hit sjalva.
Om ni brinner for BJJ/SW: gor det! Det ar nagot man ska ha gjort iaf nagon gang under sin graplingkarriar. Om ni mest ar hobbytrananden, gor det anda, och till Rio och softa och trana nagra veckor. Ni kommer inte angra er.
Angaende levnadskostnader sa kan ni kolla sidor som Expatistan, dar ni kan gora jamforelser mellan olika platser (vilka verkar stamma hyggligt bra) . Boende brukar man ju kunna ta reda pa innan man reser, och detta varierar nog aven kraftigt beroende pa var och hur man vill bo.
Mat och andra forbrukningsvaror kostar oftast ungefar som hemma. Har i Sao Paulo ar det t.ex. i de flesta fall mer eller mindre jamforbart med en svensk storstad. Var dock lite forsiktig da vissa (las: importerade) varor kan vara ratt (las: galet) dyra.
Speciellt godis och snacks verkar som de kan springa ivag ganska ordentligt. Inte for att jag ater nagot sant… Men en Pringels-burk ligger t.ex. runt 26 spann, en vanlig Toblerone runt 20, ett packet LU-kex 40 spann (WTF?!?) och nu till Brasilianska Alla Hjartans dag gar ett packet (typ 16 st?) Ferro Rocher pa hundringen…
Ett annat word of wisdom till alla som funderar pa att ta sig hit: lar er (iaf lite) portugisiska. All tid ni spenderar pa att plugga spraket kommer vara guld vard.
Det far nog racka for den har gangen. Nu till helgen ar det for er som missat det Mundials, och for var del verkar det som att det kommer bli att sitta och kolla hos Leo under helgen. For det intresserade gar det troligen att streama, aven omjag nte hinner kolla varifran nu (BudoVideos.com?).
Vill avslutningsvis onska lycka till till alla svenskar, samt Ingemar och alla andra CheckMat-fighters som ska kora!
Peace!
Yo!
Livet har sin salla gang har i Sao Paulo. Ar en lite gramulen och halvsval dag idag. Temperaturen ligger runt en 20 grader, och brassarna star i jackor och langbrallor och huttrar vid overgangsstallena och beklagar sig over ”kylan”.
Traningen ar (som vantat, och tidigare namnt) sjukt bra. Var ater i Santos under gardagen for att kora VM-campet pa Cavacas-gym. Vi passade aven pa att kaka açaí innan passet med bl.a. Cavaca sjalv, som halsar att han ar taggad och i bra form infor VM.
Açaí ar for ovrigt bra grejer. Det ar allt jag kommer saga om det; om man ar har sa ska man kaka det, sa enkelt ar det. Kommer nog slinka ner bade en eller tva fler an det egentligen borde for min egen del, men men… ;)
En annan intressant grej i anslutning till traningen hos Cavaca ar det har utbytet jag hadde med en kille under traningen:
Jag: It’s really hot… (angade om mig i det har laget, en bit in pa traningen)
I: Not too bad… *ler*
…
I: Where are you from?
Jag: Sweden.
I: *Upphetsat*Really? I have swedish name!
Jag: Really?
I: Yeah: it’s Ingemar! *ler och nickar exalterat*
Jag: …okay, cool…
I: Yeah, my mother loves the swedish director Ingemar Bergman, so that’s why I get the name. *stort leende*
Jag: Okay, sweet. *smaskrattar*
I: You know someone with this name? *nickar forvantansfullt*
Jag: *tanker efter* …yeah, I do.
I: Really? Cool! *Jatteleende*
Sa nu kanner jag tva personer som heter Ingemar, varav en ar Brasse. Go figure…
I ovrigt har jag till mitt stora fortret, som ni kanske marker pa de nagot torftiga inlaggen, annu inte hittat nagonstans att lagga upp bilder eller video, utan far halla tillgodo med det har som ligger helt oppet mitt i ett kopcentrum (tank utanfor kassorna pa ica), men anda lyckas ha porrsiter pa ”Mest besokta” flikarna varje gang man loggar in…
Ewwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwww…
Var inte ens meningen att skriva det dar, men tangenterna verkar fastna av nagon anledning..?(!)
Anyway… avslutar med dagens lardom: Brassar ater med besticken i fel hander. Sa nu vet ni det. You’re welcome.
Peace!
Hey! I came to New York a week ago and have been enjoying myself here for the first couple of days but this week I met up with my friend Läs mer →
En otroligt bra övning som jag körde på slutet av boxklassen idag var ”spiderman”. Jag lät två av mina deltagare demonstrera övningen efter klassen för min kamera. Denna övning sätter Läs mer →
Jag har under några gjort maxlyft… tycker egentligen inte det passar min kropp då skaderisken är ganska hög men det är kul att se vart man står och dessutom går Läs mer →
Men tyvärr så lämnade motståndet återbud och här sitter jag frustrerad. Förlusten på SM sved in i själen och till helgen ville jag visa att jag är så grymt mycket bättre Läs mer →
Yo! Tog min första träningsrunda runt Djurgården idag, knät känns inte alls helt 100 men det börjar bli bättre, gick hyfsat snabbt utan att försöka ta i för mkt! Har Läs mer →
