Men tyvärr så lämnade motståndet återbud och här sitter jag frustrerad. Förlusten på SM sved in i själen och till helgen ville jag visa att jag är så grymt mycket bättre[...]
Inte nog med att jag matchar redan på lördag på Mellansvenska mästerskapen, men förra veckan fick jag även bekräftat att jag får match på Hawaii mot Haley Pasion som vann[...]
Måndagar. Är hatkärlek. Man både älskar att det är ny vecka, men även hatar för att det är en ny vecka. Detta odugliga otacksamhet.
Veckans glada stunder har varit denna underbara sol och förnöjdsamhet som resan till Holland gav mig. Nu kör vi på, men jisses vad det ska ta tid och mycket tankning när man ska planera. Det är verkligen svårare än man tror och jag har börjat förstå varför personliga tränare tar så mycket betalt.
Det har blivit lite extra styrkepass på schemat och boxning lite lätt. (Målet är 110kg marklyft. Här lyfter jag 75kg ganska lugnt.) Men lediga dagar mitt i veckan (1 maj och allt det andra) – gör det extra knepigt att träna när man har familj man vill umgås med. Men ibland måste man ta paus. Och låta livets andra delar får fylla en med energi. Träning bör man, men ibland kan man faktiskt dö av det. I alla fall i livsglädje och överansträngning.
Boxning är faktiskt inte livet. Livet är faktiskt du och andra. Kom ihåg det.
Rotterdam, Holland är en rätt skön stad tråkigt att man inte hinner kolla in stället mer.
Vi drar efter frukost och härifrån lämnar jag denna säsong med vinst i bagaget. Inte nog med att det var mot en hemmatjej, men oxå holländska mästarinnan i 54kg. Jag är nöjd och belåten och det var ju där den var. Känslan jag saknade på SM.
Efter alla vårens omgångar av hosta, slem och skitförkylning, så är jag imponerad att jag klarade alla fyra ronder, när jag knappt klarade 2 frivändningar i fredags för att flåset och mattheten tog över mig. Men smäck fick du förbannade bacill/virus/djävulen!
Ursäkta.
Jag hade spanat in motståndet på nätet så jag förväntade mig attack och tunga slag mot mitt vackra ansikte. Det blev attacker, men hon blev avbruten med mina attacker och vackra slag mot hennes ansikte. Dock ska hon ha en eloge för hennes rappa vänster och snygga muskler.
Framförallt hade jag kul och det är alltid det jag ska ha med mig upp i ringen.
Vi förlorade lagkampen med 1 poäng. Tyvärr vissa bortdömningar, men då får man bara bita i det sura äpplet. Så det blev 2 oavgjorda (?), 4 förluster och 3 vinster för Småland/Halland (Zweden). Vi var ett väldigt blandat lag vissa av oss mer erfarna än andra. Mix är bra, man lär sig av varandra. Jag hade kul och jag hoppas vi gör om det!
Det är gött. Nu har jag bockat av ett skönt avslut.
To be continued… jag ska ju till HAWAII snart! Möjligen match på gång där med. Världen ni är la redo? ;)
Jag ler fortfarande, som jag skrev att jag skulle. Ler åt hela situationen och vad jag upplevde i matchen. Min största erfarenhet hittills i min korta karriär – att känna att man är i matchen, men ändå inte är där, är något jag kommer bearbeta bort och inte göra om. Jag vet att jag har kapaciteten att komma långt och jag vet att jag kommer dit.
Jag ler åt galna kommentarer och roliga filurer inom boxningen som förgyller stunder som mästerskap. Jag ler och imponeras av funktionärer som arrangerar. Och ler samtidigt åt hur detta mästerskap kändes mer som en vanlig turnering än det gedigna mästerskap det egentligen är. Jag ler åt mig själv som stannade kvar hela helgen och kollade på nästan alla matcher. Och ler åt dem människor som inte förstår att jag älskar boxning – variation, inspiration och förståelse. Jag ler åt att elitsatsning innebär inte bara ”hard work and dedication” men mycket planering och att kunna utföra alla dem timmarna det krävs. Och jag skrattar glatt åt folket som tror att jag ger upp efter detta. Elitsatsning här kommer jag!
Därför vinner jag ändå. Jag tror inte jag hade fortsatt min karriär så långt efter mästerskapet om jag hade vunnit den här gången. Förslappning hade nog blivit en del av mitt liv och lättsamhet hade tagit över min boxning. Det är en skrämmande tanke. Så jag är tacksam, väldigt tacksam att förlusten hände trots smärtan jag känner. Men nu har ni väckt en björn som halvsovit.
Nu är det officiellt och ett muntligt avtal är gjort mellan mig och min man (är inte din andra hälft med i båten är det svårt att styra när det stormar) och en satsning kommer pågå i minst 3 år till. Vi vill båda detta och det mina vänner är heart, power and soul.
Det blir nya tag! Träningsupplägg, kostplanering, tester, analyser och inte minst mental workout. Jag ska ta mig upp dit. Och hittills har jag tränat alla dem timmar som en elitsatsning kräver, men jag har saknat en detaljerad planering och metodik. Därför blir det nu en mer långsiktig plan med större delmål och ett stort mål.
Därför kära läsare, boxningsvärlden och dig, så lätt blir ni inte av med mig. Så länge jag ler, så länge kommer jag att finnas där.
Glädje, kötta, dansa, kriga!
Kom ihåg – Norah Guzlander heter jag och det här kommer bli grymt!
Det händer. Inte skit. Bara förlamning. Igår gick det inte för mig alls. Det var som att luften hade gått ur mig och att mina omgångar av sjukdom legat i bakhåll bara för att skratta åt mig på SM. Jag hade glädjen, köttet, dansen, kriget och självförtroendet när jag gick upp i ringen. Men sen försvann den sakta bort i andra ronden. Och där stod jag med en förlust i kvarten på SM. Det var en bra dag för min motståndare och en sämre för mig.
Efter första ronden ledde jag med 1 poäng och sen gick det bara utför. Jag hittade ingen tajming, min speed var borta och mina fötter hittade ingen känsla för matchen. Jag var inte jag i ringen. Jag var inte där alls.
Man blir frustrerad i såna lägen. Framförallt när man vet att man kan vinna över motståndarna som var i sin klass. Det fanns ingen i min grupp som var oövervinnerlig. Jag var den ende som kunde sätta stopp för mig själv i årets SM.
Besvikelsen är obeskrivlig och sorgen som tynger inombords är vanvett! Natten har varit tung i ångest och förtvivlan. Tårar har fallit och skrik i kudden en del. Men det är min väg och det är bara jag som kan välja – stiga eller falla.
Jag STIGER alltid ur askan och känslan att man börjar om på nytt igen är nog det enda som får mig att lyfta upp min blick och le. Det har varit en bra säsong och närmast innan den helt och hållet är över väntar det match i Holland, grym träning i sommar på Hawaii och att se framemot en ny säsong i höst.
Tack alla mina vänner för ert stöd och support! Ni är underbara och era kommentarer är grymt värda!
Det är sant en ny dag och nya möjligheter. Nu drar jag och min bicep iväg och sparrar. ;)
Foto: Nicole Blomstrand, Lokaltidningen Halmstad
Trodde jag. Men nu är det dags igen. SM i boxning. Förra året vid den här tiden var jag så grymt spänd i förväntan, som barn på julafton. I år bara glädje, kötta, dansa, kriga och ta den där platsen man känner att man är, man känner att man har fått kämpa för, man känner att folk har tvivlat en att vara – Nr 1.
Leendet är på mina läppar och där kommer den stanna långt efter söndag.
Psst. Klicka på bilden för att läsa artikeln.
Dagens pass är avklarad. Jag ska leva lite farligt och käka kvällsmat.
Annars gick resan bra. HP hade blivit tipsad om min helg. Ett dyrt samtal i Danmark, men helt ok för lite goda nyheter om boxning. Så kika i HP imorrn lördag!
Första samling blev kl 17 – då alla grupper anlänt. Rumfördelningar och presentation av sig själv stod som punkt 1. Punkt 2 var ett lätt träningspass (och lite mer för dem
som skulle ta vikt) i vanlig ordning. Underligt vad fokus blir annorlunda när det är landslaget. Roligt, men lite skrämmande. Punkt 3 var mat och lämna lappar, samt inte glömma den blågula overallen som ska bäras under morgondagen.
Men det är imorgon.
- Godnatt
Sitter på tåget mot helgens glada mästerskap – Nordiska. Jag känner julaftons förväntan i luften. Vad blir det för present? Ingen aning – även det kan bli en besvikelse, men oavsett vad så kommer jag att vara tacksam.
Veckans pass har bestått av teknik, teknik, teknik och känsla. Yepp, känsla. Jag vet att någon vet vad jag pratar om. Jag kan beskriva det som magkänsla, men det är inte riktigt samma sak. En film beskrev det som om ”universum” var i linje med varandra. Och ja, kanske är det så. Allt är i synk. Allt är på plats. Allt har sin tid. Biblical.
Häng med nu, färden är redan igång!
Det är så det är ibland när folket ropar efter förändring, förbättring. Konsekvenserna kan bli olika, men i det här fallet är det nog helt lugnt. Det gäller åldersgränsen i amatörboxning. Nu är det ändrat från 19-34 år till 19-40 år! Tråkigt att vissa inte fick chansen och kul ifall dem som trodde inte chansen fanns gör ett försök till. See it for yourself: AOB Competition Rules
Medan åren går, så har jag under helgen hunnit med en sparring mot Amie ”The Slayer” Ramstedt på Hisingens BK. Det var kul, tröttsamt men väldigt givande. Vi körde 10-12 ronder (som vanligt) och köttade på (som vanligt). :D Tack Amie!
Förutom det fick jag glada nyheter om att jag får tillfälle att boxas för Sverige under Nordiska Mästerskapen som kommer att gå i Åarhus, Danmark mellan den 23-24 mars. Jag missar Heroes Fighting, men jag får uppleva något jag aldrig gjort förut – att representera ett land.
Ingenting förändras dock. Jag kommer fortfarande satsa på att ha R O L I G T – det och krigarhjärta är nyckeln till framgång. Eller har jag fel?
Jag har under några gjort maxlyft… tycker egentligen inte det passar min kropp då skaderisken är ganska hög men det är kul att se vart man står och dessutom går Läs mer →
Men tyvärr så lämnade motståndet återbud och här sitter jag frustrerad. Förlusten på SM sved in i själen och till helgen ville jag visa att jag är så grymt mycket bättre Läs mer →
Yo! Tog min första träningsrunda runt Djurgården idag, knät känns inte alls helt 100 men det börjar bli bättre, gick hyfsat snabbt utan att försöka ta i för mkt! Har Läs mer →
Inte nog med att jag matchar redan på lördag på Mellansvenska mästerskapen, men förra veckan fick jag även bekräftat att jag får match på Hawaii mot Haley Pasion som vann Läs mer →
I dag var det dags för söndagsträning på Fight Club igen. Jag blev ihopparad med två killar. En höll mittsar och de andra två körde slag och sparkar varannan gång. Läs mer →
