Sitter här vid frukostbordet och försöker vakna. Frukost är mitt favoritmål så det gäller nog bara att få i sig lite.

 

Veckan har gått fort. Jag har tränat på i vanlig ordning och haft finbesök av min bästa kompis i helgen så det har varit fullt upp. Fokus i boxningen ligger nu i att få igång mina fötter utan att tappa trycket i slagen. Lättare sagt än gjort men roligt och det är så jag vill boxa. Tre veckor kvar till stranja turneringen som är nästa viktiga grej. Just nu är det bara att träna på, har lite grundfys kvar att göra men annars är det fokus på boxningen.

 

Känner mig mycket tacksam för det stöd jag får av min omgivning framförallt Coach John som alltid finns där och jobbar lika hårt för att få ihop passen som jag, men också Danny som står ut med mig, klubben som alltid finns där (Linnéa och UIF), alla andra klubbar som alltid välkomnar mig och har sparring och tid för mig framför allt Örnen och DIF, Mats som hjälper mig med massage och ser till att jag kan köra ett pass till och mina fina vänner som får mig att minnas vem jag är och varför jag gjort mina val i livet.

Hemma igen. Har varit och handlat, packat upp väskan och bokat en tvätt tid så nu kan jag börja slappna av.

 

Sov inte bra efter förlusten som vanligt och på morgonen mådde jag riktigt dåligt. Eftersom jag redan beslutat att inte peta av mig själv så tog jag mig i kragen efter frukost och gjorde något åt mitt humör. Körde ett plattpass med Hischem och efter det kändes allt mycket bättre. Att få arbeta med kroppen och boxningen på ett avslappnat och positivt sätt gjorde underverk. Gav mig bättre till mods av till Fyrishov för att hejja på mina kamrater som boxade i turneringen. Vi hade ett par tjejer som gjorde sin debut i ringen bla Bea Bredler, sportchefens dotter. Hon torskade efter en bra insats och utryckte entusiastiskt ” jag längtar efter nästa gång!” efter att ha hämtat sig lite. Det gjorde mig ännu gladare.

 

Efter lunch samlades landslaget igen för att göra årets första fystester. Jag deltog på ungefär hälften eftersom mitt knä inte gärna vill ha maxbelastningar riktigt än, missade därmed mina bästa grenar…ja alla utom gripen förstås, min paradgren…haha… Gör nog kompletterande tester framåt våren tror jag…Efter middag hade vi en genomgång av matcherna. Jag missade ju en del matcher eftersom jag boxade näst sist och det var skönt att höra de andra utvärdera sig själva och varandra. Fick också bekräftat att en del av mina tankar om matchen stämde överens med John som jag knappt hunnit prata med. Han blev sjuk stackaren och kastade in handduken senare under kvällen, fick åka hem med feber och halsont :(

 

Idag har vi gjort resterande tester och haft riktigt roligt tillsammans i laget. Det finns mycket inspiration och kraft att hämta i vår grupp, både bland boxare och ledare. Efter alla mina år i boxningen känner jag mig tacksam för den kärlek och lärdom jag får av vår brokigt sammansatta boxningsfamilj. Jag och Shipp låg uppe och snackade halva natten men jag känner ingen trötthet. Blir dock tidigt säng gående idag för imorgon ska vi göra sista testet, jag Helena och Shipp i alla fall, Vo2max. Bra att få ett startvärde så vi kan bestämma hur mycket fokus det blir på konditionen det här året men jag förväntar mig inget supervärde precis. Hoppas bara att jag inte ligger allt för långt bak efter knäskadan och att knäet uppför sig som det ska imorgon.

Faaaaan förlorade. Jag hade en bra känsla innan och var lagom nervös. Kom kanske lite sent in i första ronden och torskade den med 3-1. Andra ronden var ok men gick på en del kontringar i tredje. I fjärde kämpade jag i alla fall. Matchen slutade 18-13. Suger. Men jag är inte där än. Långt ifrån den form jag hade i höstas innna operationen. Jävla skitknä. Det finns bara en sak att göra. Jobba hårdare.

Jag och Shippen ligger och myser på rummet efter en kort morgonräning i kylan och en skön frulle.

 

Befinner mig i Uppsala där vi samlades igår för att gå igenom den kommande landskampen och träningslägret. Efter genomgången käkade vi lunch men det blev inte mycket ätit för mig eftersom vi skulle väga in ett par timmar senare. Svettades bort ett kilo på träningen och vägde sedan in under kvällen. Fem av oss blev sedan kallade till att göra doping test, de testar oss ganska ofta så vi är vana. Svårt att få ur sig något när man hållit igen och svettats hela dagen men efter lite kvällsmat, några liter vatten och kaffe samt en kort promenad till statoil och en oemotståndlig godispåse så gick det vägen!

 

Ikväll är det alltså landskamp mot England. Ska bli kul. Har varit lite nervös inför matchen eftersom jag vet att det kommer att krävas lite extra. Shippens match blev inställd för hennes motståndare blev sjuk :( hon blev jätte besviken och jag vet precis hur det känns. Man laddar och bygger upp den där nervositeten länge. Kan ibland vara näst intill olidligt innan match och plötsligt blir det inget, då blir man helt tom, har ingenstans att göra av sin energi.

 

Det kommer att bli många bra matcher så om man har boxningsintresse är det definitivt värt att komma och hejja på fyrishov ikväll. Det är faktiskt matcher hela dagen, Uppsala box Open börjar idag så halva boxnings Sverige är i stan och igång och laddar redan, kul! Håller tummarna för min klibbkamrater redan, både från Linnéa och UIF.

 

Mer info om landskampen och länk till webbsändningen av landskampen på http://iof1.idrottonline.se/SvenskaBoxningsforbundet/Nyheter/Egnanyheter/LandskampenmotEnglandpawebben/

 

Grått och kallt ute, inte så sugen på att lämna min varma sköna lägenhet men det är dax… Jag har bara ett träningspass idag eftersom Coach John gav mig ledigt ikväll. Detta eftersom jag var seg och lite trött efter sparringen igår. Är lite nervös i kroppen inför Englandsmatchen och hade kunnat köra ett riktigt mördar pass för att få ur mig allt….När det är svårt att lyssna på kroppen är det bra att ha en coach som gör det åt en…

I tisdags inledde jag med en riktigt bra intervall på löpbandet för det var alldeles för isigt ute. Därefter var jag så trött att jag bara ville vara hemma. Avbokade alla sociala aktiviteter och ägnade mig istället åt att vara hemma. Att vara hemma innebar tvätta, städa, handla, laga bra mat och läsa lite artiklar. Låter tråkigt men det är så skönt att få det gjort. Kände mig utvilad efteråt och avslutade dagen med ett gult boxningspass på Linnéa där jag träffade resten av gänget, alla uppspelta inför kommande matcher i helgen. Gårdagen inleddes också med en intervall, något mjukare och jag värmde upp ordentligt med foamrollern innan. Var hos Mats på massage direkt efteråt, välbehövligt. Har fortfarande lite ont i ländryggen och nacken, snedbelastar säkert en del när jag springer. Mats masserade, stretchade och körde med lasern. Han är grym. På kvällen var jag i Uppsala och körde en sparring med gästande duktiga Västerås tjejen Kerstin. Jag gjorde väl en hel del bra saker men var långt ifrån nöjd med helheten. Blev onaturligt trött och min boxning saknade finess fast jag försökte och försökte. Därför vila idag, hoppas jag ska återvinna hela min explosivitet och fart till lördag.

Det är tufft att få igång fötterna ordentligt igen. Jag har under tre månaders tid jobbat med att vara tung och offensiv och i balans, få igenom mina slag bättre och förbättra min guard. Detta eftersom jag behövde jobba med det men också för att jag inte kunnat jobba med fötterna under rehabiliterings tiden. Ett högt tempo i fötterna med låg tyngdpunkt kräver mycket energi så kanske var det mer för att jag inte är 100% där än som jag blev trött. Få se….

Hade tjejgruppen direkt efter passet. Det gav mig ny energi, de kämpar på och vill mycket, det gillar jag. Körde hem, trött men glad och sugen på mer boxning. Avslutade dagen med ett skönt bad, älskar att bada sådär lagom varmt med en smarrig bok i högsta hugg.

 

 

Hemma igen efter Norgeturen. Kom hem sent igår och var ganska mör på morgonen och började dagen med en rejäl frukost och återhämtning foamrollern innan löpningen, skönt. Resten av dag har varit vila vilket också varit skönt.

 

På lördagen visade Alaen åter var skåpet skulle stå men Hampus kom inte riktigt till sin rätt. Det gjorde han på söndagen då han boxade riktigt fint och fick en klar vinst med sig hem. Vinst även till Mohammed som också boxade bra, Julli och mig. Yousef torskade tveksamt och Demba fick se sig besegrad av en 15 kg tyngre karl. Demba som gjorde sin första match efter knäskadan för nästan ett år sedan flyttade tillfälligt upp i 91+ men blev för liten helt enkelt. Skönt att se honom komma igång igen i alla fall även om det inte blev som förväntat.

 

Jag boxade på bättre men var inte så nöjd med min guard. Lägger dock dessa två matche åt sidan nu, tar med mig att jag blev bästa dam (inte så svårt eftersom vi bara var 5) och fokuserar på nästa lördags match.

 

På lördag möter nämligen Sverige England i Uppsala, blir skitbra matcher! Nu är det sängdax!

Jaha då var det snart dags för match. Vi satt i bilen stora delar av dagen igår på väg till Oslo. Jag Demba och John körde reggae bilen, nice :) Vi åkte från Stockholm runt tolv och var inte framme förrän halv åtta, dock med matstopp och fikastopp…

 

Vid ankomsten körde vi lite gemensam svett träning, alla hade lite att svettas bort förutom Demba såklart. Det gick relativt smidigt och jag sov som en stock i den lite för mjuka sängen efter en lång kalldusch.

 

Den svenska truppen på i 4-Nations Team Tournament :

 

54 kg: Juliana Söderström, Botkyrka BK

64 kg: Alae Alasadi, Visby BK

69 kg: Mohamaed El Ahmed, Helsingborgs BK

75 kg: Anna Laurell, IF Linnéa

75 kg: Hampus Henriksson, Göteborg Box Team

91 kg: Yusuf Omar, Göteborg Box Team

+91 kg: Demba Dumbuya, Upsala IF

 

Förbundstränare: John Brikell och Majid Jelili

Domare: Per Sönnerby och Paal Bjerke

Lagledare: Klaus Lintho

 

I övrigt har dagarna rullat på. Hade innan vi åkte igår en riktigt skön sovmorgon till 9 och var sen ute och härjade med intervaller i regnet på bergshamras ip. Ganska nöjd varje gång jag sprungit nu.

 

Tisdagen bestod av ett långt intervall pass (behöver jobba mycket med konditionen som jag tappat under den här tiden trots allt slit på skit-cykeln) och därefter sparring på dif med Jessica och Mickan igen.

 

På onsdagen hade jag lite ont i knäet och körde ett återhämtningspass på cykel istället för i löpspåret, just de passen går ju bra att ersätta faktiskt. Hade också ett långt möte med Cattis min metala coach som var lite upprivande eftersom vi pratade om de scenarier som kan komma att ske även om jag inte vill det… Har lite svårt att acceptera mina förluster ibland och behöver stanna kvar och stå ut med smärtan av dem istället för att fly bort från tanken….flummigt för er kanske men det är inte bra att bygga upp för mycket rädslor för förlusten bara så ni vet det …Var ju givetvis i Uppsala och körde ett riktigt skönt gult pass med John och Demba innan jag höll passet för den växande och roliga tjejgruppen :)

 

Nu ska jag ladda för match, sjukt spännande!